Lördag kväll. Det regnar katter och hundar; en obehaglig association. Vad ska vi göra, annat än att lägga oss i sängen?
Längtan efter mogen tvåsamhet ledde oss till förborgligande, i äktenskap och villalån.
8 min., 30 sek. Tanken slog mig. Vi har älskat plikttroget, på nymanglade lakan; en vertikal dans på resår. Hade livet kunnat vara enklare och hade vi kunnat vara mer anpassade? Knappast!
Nej då, så är det naturligt vis inte. I själva verket är det är en mulen söndag. Mulen; kunde det inte ha regnat så man slapp huvudvärken iaf.? Det närmsta jag kommit regn idag var när grannsonen kissade mot vårt gemensamma staket, när han inte trodde att någon såg.
Men när allt kommer omkring, är det då inte de banala situationerna som är allra viktigast? Ilskan över långa och ologiska telefonköer, beslutångesten som uppstår då vi spontanhandlar i en mataffär eller den oändliga lycka vi känner när vi funnit en bra vårdkontakt, tandläkare eller barnmorska t.ex.
Är det inte de situationerna som definierar oss, gör oss till dem som vi är och borde det inte, i rimlighetens namn, vara de situationer som vi har mest inflytande över?
Kan inte låta bli att tänka på hur det skulle kunna vara.
8 min., 45 sek.
Yes älskling! Vi klarade det. Bara 15 sek. övertramp.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar